En spansk domstol har beordrat tidningen att publicera Jehovas vittnens svar på en ärekränkande artikel från 2022. Domstolen konstaterade att tidningen hade tagit emot falsk information från en sammanslutning av missnöjda före detta vittnen och att den okritiskt hade publicerat den.
av Massimo Introvigne
Read the original article in English.
Jehovas vittnen i Spanien har vunnit ett viktigt mål mot den spanska tidningen ”El Mundo”, som den 21 november 2022 publicerade en ärekränkande artikel baserad på information från antisektorganisationen Association of Victims of the Jehovah’s Witnesses. Den 2 oktober tillbakavisade rättens första instans, Juzgado de Primera Instancia nº 1 i Torrejón de Ardoz, tidningens argument att ansvaret enbart låg hos Association of Victims of the Jehovah’s Witnesses. Den beordrade ”El Mundo” att publicera Jehovas vittnens svar och att betala rättegångskostnaderna.
I beslutet, som kan överklagas, begränsade sig domstolen inte bara till att erkänna Jehovas vittnens rätt att bemöta anklagelserna. Den gick också in på anklagelsernas grund och gjorde bedömningen att de både var avsedda att skada den religiösa organisationen och var felaktiga.
Domstolen fann att Jehovas vittnen ”bevisligen lidit skada” av artikeln. För det första ”fanns ordet ’sekt’ [’secta’ på spanska], som obestridligen har negativa konnotationer för vilken religion som helst, i artikelns titel.” De berättelser som Association of Victims of Jehovah’s Witnesses kommer med är, enligt vad domarna sa, ”uppenbart skadliga [för Jehovas vittnens organisations] rykte och trovärdighet, till exempel när de hävdar att det är en religiös sammanslutning (som de kallar en ’sekt’) med ’sekteristiska’ sedvänjor, att den orsakar ’social död’ för dem som lämnar den, att den ’säger till’ sina medlemmar att inte anmäla brott, att den fryser ut sina medlemmar och att den ’uppmuntrar till fysiskt och moraliskt självmord’” och så vidare. ”Hur man än ser på det innehåller artikeln anklagelser från tredje part som orsakar obestridlig skada för den religiösa sammanslutningen.”
Sedan prövade domarna ”om påståendena i artikeln är felaktiga” och kom fram till att de flesta är det. I beslutet konstaterades det att ”det första man lägger märke till är titeln på själva artikeln, där den målsägande entiteten kategoriseras som en ’sekt’, och att termer som ’sekteristiska sedvänjor’ därefter används genomgående i hela texten”. Enligt beslutet ”är informationen i detta fall baserad på en uppgift som är uppenbart felaktig, eftersom Jehovas kristna vittnen är ett registrerat religiöst samfund med registreringsnummer 000068 i registret över religiösa entiteter (Minoritetsreligioner) hos justitieministeriet. Vi har alltså att göra med ett samfund som är lagligt erkänt i vårt land, som många andra trossamfund. Att klassificera den målsägande entiteten som en sekt är därför juridiskt felaktigt, eftersom det innebär att man i den analyserade artikeln tillskriver målsäganden ofördelaktiga eller skadliga egenskaper som man inte tillskriver de andra lagligt etablerade religiösa samfunden i Spanien.”
För det andra hänvisar artikeln till ”vittnesmål från påstådda offer för sexuella övergrepp inom det religiösa samfundet …, med anspelning på en viss situation i Australien där de påstås ha ’hemlighållit mer än tusen fall av sexuella övergrepp’”. Artikeln nämner också ett ”före detta Jehovas vittne som påstår att han blivit utsatt för övergrepp ’bland vittnena’ och som menar att ’de dödar dig i livet’” och ”ett annat före detta vittne som berättar om några påstådda våldtäkter och att ’de ständigt hotade honom med att bilda en dömande kommitté om han sa något …’” Efter vad domstolen, efter en noggrann undersökning, kom fram till ”var dessa uppgifter inte korrekta och påverkar ytterligare den allmänna uppfattningen av målsäganden eftersom det å ena sidan inte finns några säkra uppgifter om någon fällande dom mot den religiösa entiteten som helhet för de tidigare nämnda ospecifika fallen av sexuella övergrepp i Australien. Så det är ett felaktigt uttalande att de påstådda händelserna i Australien har mörklagts. Å andra sidan, när det gäller de specifika berättelserna om påstådda sexuella övergrepp, handlar det inte så mycket om huruvida uppgifterna är sanna eller inte (inga bevis för eventuella fällande domar till följd av sådana anklagelser, om sådana finns, har tillhandahållits), utan om att man hela tiden använder plural och kollektivt tal när man hänvisar till de påstådda sexuella övergreppen och att det religiösa samfundet som helhet tillskrivs ansvaret för ’sexuella övergrepp som begåtts inom gruppen’ snarare än de personer som i varje enskilt fall är skyldiga till de påstådda övergreppen eller sexuella aggressionerna.” Sammantaget bör den del av artikeln som handlar om sexuella övergrepp ”klassificeras som felaktig”.
För det tredje angavs i artikeln att Jehovas vittnens bruk av så kallad utfrysning eller ostracism, det vill säga när man råder medlemmar att inte umgås med före detta medlemmar som har blivit uteslutna eller offentligt har lämnat organisationen, är som att döma dessa före detta medlemmar till ”social död” och ”ett tyst helvete”. Domstolen fann att Association of Victims of Jehovah’s Witnesses beskrivning av detta var baserad på ”uppgifter som inte är klart bevisade, eftersom det är en sak att hävda att man har rätten eller friheten att välja att umgås med en viss person inom eller utanför en viss religiös bekännelse och en annan att, som det anges i artikeln, ’uttryckligen eller underförstått tvingas att endast umgås med andra trogna när man är inne i sekten’”, vilket är ”felaktigt”.
Vad som är än värre, säger domstolen, är att ”det i artikeln uttryckligen sägs att ’det finns dubbla måttstockar, eftersom många äldste antingen är äktenskapsbrytare eller pedofiler’” och att Jehovas vittnen ”uppmuntrar till fysiskt och moraliskt självmord”. Dessa anklagelser, fann domstolen, ”saknar återigen en påvisbar objektiv grund” och är ”felaktiga och extremt skadliga för målsägandens rykte”.
Sammanfattningsvis kan sägas att Association of Victims of Jehovah’s Witnesses togs på bar gärning när de spred falsk information och att ”El Mundo” togs på bar gärning när de okritiskt publicerade den. ”Det är här inte fråga om att avfärda eller censurera åsikter, förklarar domstolen, utan att juridiskt beivra de felaktiga eller direkt falska påståenden som stöder sådana åsikter.” Domstolen bekräftar också att media ”är ansvariga för innehållet i det som publiceras”, inbegripet påståenden från tredje part. ”Att godta något annat”, hävdar domstolen, ”skulle vara likvärdigt med att legitimera vilken typ av publicering som helst baserad på otvivelaktigt falska eller osanna uppgifter, bara för att det är en tredje part som upprätthåller denna felaktiga syn på saken.”
Det är inte första gången som media går i fällan att publicera förtal som de matats med av antisektorganisationer, ”experter” på ”sekter” (i det här fallet var den ”expert” som intervjuades Carlos Bardavío, det vill säga den advokat som representerade Association of Victims of Jehovah’s Witnesses i ett annat fall) och ”avfälliga” före detta medlemmar. Det är inte heller första gången som ett medieföretag, även ett som är medlem i The Trust Project, vägrar att publicera ett religiöst samfunds svar på en förolämpande artikel. Beslutet borde lära dessa medier en läxa. Det är dock osannolikt att det kommer att hända. Vissa journalister är som kråkan i Aisopos fabel, som hela tiden blev lurad av räven och svor att det var för sista gången, bara för att bli lurad igen vid nästa tillfälle.
